Ups and downs

Sista dagarna har varit sisådär. Börjar likna ett galet nervvrak, går från arg till lessen till sur till glad inom loppet av några minuter. Behöver semester och det nu. Har nog aldrig längtat så mycket som nu!! 

I onsdags fick jag halvt hjärtstopp när Pastilli hade ätit och skulle ut i hagen igen. Kunde inte stöda på bakbenet, som släpade i marken då hon gick. Kastade mej på telefon och ringde jourvet som kom ut 45 min senare. Satt med P i hagen, hon sov med nosen på min hand. Var inte glad alls. Vet konstaterade att bakknät hade gått ur led, drog det på plats och for. Där stod man med en räkning på 140€ i handen. Suck. Men pålle tyckte att det var skönare nu, frustade och kunde gå normalt igen. 

For till morsan som hade sverigefrämmande (inte lillasyster utan hennes bardomsvän), åt mat - för nåt sånt hann vi inte med då Pastilli plötsligt insjuknade och provkörde Kents nya vrålåk, en BMW Z4 (Redigerat!!). Var nog lite steptisk först men faaan vad roligt att gasa lite. Hördes mest av mej i byn.. Måste ju passa på lite då man själv övergått till tantbil.

Igår fick jag nervsammanbrott och förpestade livet för Kaj (och djuren) några minuter. Men gick som sagt om, sen var väl allt som vanligt igen. Inatt har jag sovt 12h och sitter framför datorn och läser modebloggar. Ska snart stressa till jobbet (kl 17). Nedräkningen börjar: 12 arbetsskift kvar.