Mitt liv kretsar runt mina hästar, eller rättare sagt våra hästar. Har haft den enorma TUREN att träffa någon som inte direkt delar intresset men iallafall ställer upp och hjäper till. Nattar vi hästarna tillsammans går det mycket snabbare och vi har tid för varandra istället. Få förunnat!
Igår var vi t.ex ut med Kalle och kärran. Vill inte fara själv eftersom jag inte är van alls att köra, Kalle kan håxa att han är 'rädd' och försöka springa iväg/vända. Är ut och går med ponny varje kväll, utökar varje vecka. Hon är pigg som attan, försöker springa hårt fast hon inte får. Är jätteglad iallafall att hon är pigg och inte är sjuk i sina små fötter.
Många kanske inte fattar hur stort det egentligen är med hästar. De är ens liv. Är någon av dom sjuka mår jag lika (eller mer) dåligt. Är nästan konstant orolig att ngt ska hända. Sätter massor med pengar i vet. besök, massage, kiropraktor och dyl för att dom ska må bra. Onödigt tycker säkert endel. Men jag tänker som så: Jag har valt hästarna, dom har inte valt mej. Alltså är det mitt ansvar att se till att de mårs bra som möjligt och tycka det är roligt att bo tillsammans med oss :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar